Låg i sängen och låtsades halv sova när han kom och kröp ner bredvid mig. Det kändes inte rätt inom mig, en svag ångest tryckte över mitt bröst. Det kändes som att jag inkräktade på hans liv fast  jag vet att det inte är sanningen.
När hans hand började smeka mig över ryggen låtsades jag som att jag hade somnat. Fick kämpa för att inte släppa en tår. Ju mer han rörde mig,ju äckligare kände jag mig. Stackars kille. Aldrig mer, snurrade i mitt huvud.
Aldrig mer vid hans sida, aldrig, aldrig, aldrig mer!
Så låg jag i säkert två timmar innan jag somnade in. Jag ville bort därifrån.
Nu i efterhand förstår jag att de inte var han jag ville bort ifrån, utan mig själv.
Åter igen kände jag mig smutsig och det gör mig ledsen. Någonstans inom mig trodde jag att de inte skulle bli så med den här killen. Jag hoppades verkligen. När det väl blivit såhär kan allting förstöras. Han kan förändras i mina ögon och det är inte hans fel. Felet ligger hos mig.
Är det jag som är felet?

Trasig kärlek från Angii!